Intervju med Olle Rimsten

Vem tog initiativ till ert n�ra samarbete, det r�ttsvetenskapliga programmet eller biblioteket vi �rebro universitet?

Svar: Initiativet v�xte fram vid diskussioner 2001 mellan Birgitta Hansson och mig. Birgitta tog upp fr�gan om informationskompetens efter ett sammantr�de d�r vi b�da var n�rvarande. Jag blev omedelbart intresserad, s�g det n�rmast som ett omr�de f�r pedagogisk utveckling. Birgitta hade redan d� l�ng erfarenhet av arbete med informationskompetens, n�got som var viktigt f�r att komma i g�ng snabbt. Vi kom att ing� i en arbetsgrupp som tillsattes centralt och som hade i uppgift att arbeta med h�gskolepedagogiska fr�gor. I b�rjan av 2001 s�kte vi och fick pengar av fakultetsn�mnden f�r definition och implementering av informationskompetens vid �rebro universitets utbildningar. N�stan alla pengarna anv�ndes f�r en resa till Australien d�r vi l�rde oss mycket och fick inspiration.

Du skriver att fokus har flyttats fr�n vad juristen beh�ver veta till vad juristen beh�ver kunna. Utveckla g�rna!

Svar: Kanske lite oklart formulerat. Det �r den gamla tanken att det �r viktigt att veta hur man ska skaffa sig ny information, utveckla ny kunskap. Studierna inriktas ibland i alltf�r h�g grad p� att l�ra sig n�got inom ett visst �mnesomr�de som snabbt blir f�r�ldrat. Hur ska man bli bra p� att h�lla sig � jour med utvecklingen p� ett visst omr�de? Det �r fr�gan om att till�gna sig en metod f�r f�rnyelse av kunskapen.

Du skriver att ni arbetar med att �verv�ga vilka hinder som finns f�r att utveckla samarbetet. Vilka hinder ser du som de st�rsta?

Svar: N�gra av hindren �r f�ljande.

  1. K�nnedomen om m�len f�r verksamheten �r bristf�llig, inte minst bland dem som genomf�r undervisningen. Det borde satsas mer p� att utbilda personalen i vad som g�ller f�r verksamheten. Det �r viktigt att veta vad som st�r i styrdokumenten och det �r viktigt att de tolkas korrekt. D�r st�r bl a att utbildningen ska g�ra studenterna informationskompetenta.
  2. L�rare och bibliotekarier har sedan gammalt olika yrkesroller. Det finns uppfattningar om vad den ena och den andra ska g�ra som beh�ver f�r�ndras. Det �r nog t ex ganska ovanligt att l�rare ser bibliotekarier som en pedagogisk resurs.
  3. B�rjar man v�l samarbeta finns det sv�righeter att hitta en bra ansvarsf�rdelning, t ex n�r det g�ller examination.
  4. Brist p� pengar � och d�rmed tid. Det tar l�ng tid att f�r�ndra undervisningen s� att den p� ett genomt�nkt s�tt genomsyras av moment som befr�mjar informationskompetensen hos studenterna. Inte minst l�rarna f�r ofta b�rja med sig sj�lva.
  5. Sv�righeten att sprida id�er fr�n ett omr�de till ett annat. "Ja, ja det fungerar nog bra hos er, men h�r �r f�ruts�ttningarna helt annorlunda." Jag tycker mig ocks� se en viss teknikfixering. Man intresserar sig mest f�r datorns m�jligheter och gl�mmer bort (eller �r okunnig om) andra aspekter av informationskompetens �n den som har med informationss�kning i sn�v mening att g�ra.

Varf�r anser du att det �r viktigt att examinera informationskompetens? Vilka examinationsformer f�redrar ni och varf�r?

Svar:

  1. Att ett inslag i utbildningen examineras visar att huvudmannen bed�mer det som viktigt. Det motiverar studenterna.
  2. Examination inneb�r att studentens kunskaper bed�ms och dokumenteras. Inte minst dokumentationen �r viktig p� arbetsmarknaden. P� m�nga h�ll efterfr�gas informationskompetens.
  3. Det �r viktigt f�r l�ros�tet att kunna visa att m�len i h�gskolelagen uppn�s. �ven d�r kr�vs dokumentation.

Formerna varierar. I ett sammanhang ska studenterna f�rbereda seminarier r�rande vissa teman och d� i redovisningen �ven visa hur de g�tt till v�ga f�r att skaffa sig eller utveckla kunskap inom omr�det. I ett annat sammanhang redovisar man sin informationskompetens (inte minst sin k�llkritiska f�rm�ga) i samband med presentation av uppsatser. Det �r viktigt att l�rare och bibliotekarie b�da deltar i examinationen.