Intervju med Peder S�derlind

Kan du ber�tta lite mer om kursinneh�llet?

Det �r en distanskurs p� kvartsfart som riktar sig till yrkesverksamma journalister. Studierna avser att ge studenten insikt i metoder f�r strategisk informationss�kning via Internet. Praktiska �vningar knyts till teori. Vi m�ter ofta ett �nskem�l om en "l�nklista", en lista �ver anv�ndbara webbplatser och k�llor. Vi hoppas att kursen kommer att ge f�rst�else om varf�r en s�dan l�nklista aldrig kan produceras och bli anv�ndbar. D� kursen �r p� distans handlar det om att leda diskussioner som varvas med v�l valda inl�mningsuppgifter. P� s� s�tt �r elevernas egna insatser helt avg�rande f�r kvaliteten p� kursen.

Vi har en metod, en tes som vi kommer att driva, men det �r m�jligt att resultatet av kursen blir att vi f�r modifiera den. Det �r vad vi hoppas p�.

�r informationskompetens ett ord som du anv�nder? Hur vill du definiera det?

Vi har bollat med en rad uttryck. P� institutionen f�r Journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet (JMK) anv�nds termen Electronic research. En annan ben�mning �r "online information retrieval" vilket leder tankarna till att informationen h�mtas, dras in. En bredare term som anv�nds �r CAR - computer assisted research. Denna term t�cker ett lite bredare omr�de: hur en forskare eller journalist kan utnyttja sin dator p� ett bra och effektivt s�tt i sitt arbete f�r att hantera och bearbeta information. Det engelska uttrycket researching online �r ett bra begrepp men det f�r en konstig klang vid �vers�ttning.

Tar vi ett steg ut fr�n journalistiken finns ytterligare begrepp. Bibliotekssf�ren anv�nder begreppet informationskompetens medan det inom pedagogiken talas om informationsdidaktik och vid Lantbruksuniversitet anv�nds begreppet informationskunskap.

Vi har inte hittat hem inom alla dessa begrepp anv�nder oss d�rf�r av "strategisk informationss�kning via Internet" f�r att peka p� de m�jligheter som finns att skaffa information via Internet. Vi har valt att anv�nda det lilla ordet "via" f�r att belysa hur Internet endast �r en teknisk konstruktion, en infrastruktur som rymmer en rad tj�nster. Och vi har valt "strategiskt" f�r att peka p� att det finns en metod, vi l�r ut i syftet att n� ett m�l .

Informationskompetens �r ett bra �vergripande ord och jag skulle s�ga att det handlar om att l�ra sig st�lla bra fr�gor f�r att sedan finna svaren. I detta inbegrips d� en rad saker, som exempelvis att finna, bed�ma, tolka, hantera, analysera, lagra, delge och presentera information.

Ber�tta om din bakgrund?

B�de jag och Martin har g�tt den utbildning som vi nu arbetar med, Journalistik och Multimedia. D�rut�ver har vi �ven l�st en rad andra �mnen kanske framf�r allt medieteknik. V�r l�ngsiktiga plan om att l�ra oss om informationshantering b�rjade v�ren 1999. Vi satte upp m�l att vi skulle skriva uppsats, g�ra praktik och skapa tekniska system f�r informationshantering. Jag skrev uppsats om hur journalister anv�nder sig av Internet f�r att h�mta in information och Martin skrev om hur de arbetade f�r att n� ut. Direkt efter skolan startade vi f�retaget Glykol som arbetar efter samma tanke. H�mta in � n� ut. F�r att vara bra p� det ena m�ste vi vara bra p� det andra. F�r att k�nna till hur ett informationssystem kan anv�ndas kan det vara bra att skapat ett sj�lv.

Tror du att det kan finnas f�rdelar med att utbildningen bedrivs av journalister och inte en bibliotekarie?

V�r s�tt att ta oss an �mnet �r kanske lite annorlunda �n exempelvis en bibliotekaries. Vi har en rad journalistiska researcharbeten bakom oss �t organisationer som Sveriges Television, Veckans Aff�rer, RFSU, G�teborgs Universitet, Svensk Service Partner med flera. Det �r m�jligt att vi kan s�tta fingret p� varf�r det �r viktigt med en metod. Det hela liknar traditionell vetenskapsmetod med fr�gest�llning, syfte, m�l, metod, tidsplan och s� vidare. Men det kan vara en skillnad f�r eleven om det kommer en person med erfarenhet fr�n arbetslivet s�ger att det h�r �r viktigt.

V�r grundtes �r att informationskompetens �r viktigt och att den borde genomsyra hela h�gskolev�rlden. En tydlig bild ges dock att p� m�nga h�gskolor och universitet �r informationskompetens n�got frivilligt, som l�rare och elever f�r ta till sig i m�n av tid. �mnet faller mellan borden och �r kravl�st. I arbetslivet, �tminstone inom media, finns det alltid krav, ett s�dant �r krav inom media �r det absoluta kravet p� att h�lla tidsramen. Aktuellt b�rjar 21.00 inte 21.03.

�r h�gskolebiblioteket alls inblandad i kursen? I utbildningsprogrammet p� det hela taget?

Det �r institutionen f�r medieteknik som �r ansvariga f�r kursen. Pedagogiskt st�d ges fr�n distansutbildningsenheten som, om jag uppfattat saken r�tt, �r en del av biblioteket. Personal p� biblioteket har lyssnat till v�ra f�rel�sningar och varit med i processen f�r att ta fram distanskursen. Vi v�rderar deras kunskap h�gt.

N�r det g�ller utbildningsprogrammet i Journalistik och Multimedia tror jag att det numera �r obligatoriskt att g� bibliotekets kurser i informationss�kning. Dessa �r dock allm�nna kurser f�r samtliga studenter och p� journaliststudenterna b�r det st�llas mycket h�gre krav. De skall arbeta med att g�ra v�rlden begriplig och m�ste vara en av de grupper i samh�llet som inte upplever informationssituationen som kaotisk och ostrukturerad.

Vad kan vara orsaken bakom att man hellre fakturerar ett f�retag �n f�rdjupar samarbetet med h�gskolebiblioteket?

Martin och jag �r v�ldigt drivande, vi ser behov, tar tag i saker och f�r saker gjort. Det m�ste vi eftersom vi sj�lva �r ansvariga f�r att dra in v�ra l�ner. Vi har ett brinnande intresse n�r det g�ller informationss�kning. Att vi st�r med ena benet i n�ringslivet och andra inom den akademiska v�rlden �r en viktig del av v�r verksamhet. Vi tror att det �r v�rdefullt b�de f�r skolan och f�r oss. Vi �r sedan m�nga �r rotade i milj�n p� S�dert�rnsh�gskola och jag tror faktiskt inte att de f�rst och fr�mst ser oss som ett f�retag utan som en naturlig samarbetspartner. Jag har heller inte upplevt att biblioteket skulle uppfatta oss som konkurrenter p� n�got vis. Vi s�tter fingret p� att deras verksamhet �r viktig och har ett v�rde.